WHAT DID YOU SEE, MY BLUE-EYED SON? sjunger Bob Dylan.Jag såg människans ondska. Den finns, den finns. Om du sluter ögonen och låtsas om att allt är gott, då är du inte beredd.
Då släpper du ondskan in i salongen och låter den härja fritt.
Den syns på gatan, på huvudkudden bredvid din, på korset där Jesus hänger, på psykiatriska mottagningen där en förvirrad skall förnedras, i butiken där du luras, i hemmet där din son stjäl sin mors ålderspension, hos grannen där en kvinna puttas ut över kanten på balkonräcket - då kallas ondskan heder.
Ondskan finns där en fattig får betala den rikes skuld, där godhet används för att plundra och krossa den godas hjärta.
Ondskan finns där det kallas Svart Magi att bränna kyrkor och välta omkull gravstenar. Ondskan finns där en sjuk kastas ut från vårdcentralen med orden: Vi vill inte ha såna som dig här.
Ondskan finns.
And a hard rain is gonna fall, som bob Dylan sjunger. Det är Syndfloden, Guds Vrede, Noaks 40 dagars regn, Bob sjunger om.
Vi går mot Istiden, folkens. Det är vårt hårda regn. Inget här kommer att finnas kvar efter istiden. Ingen Audi överlever, inget ekonomiskt system, ingen mobiltelefon-operatör, inget köp-center, inte mina bilder och CD med Bob Dylan kommer att finnas kvar. Den tusenåriga isen tar oss. God is Big. Så ske Din Vilja. Mer är inte att säga i saken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar